Saknar

Ja är otroligt hungrig fast jag just ätit. Men så är det väl när man bantar, att man är hungrig allt som oftast. Annars så har allt gått helt perfect! Ja ha varit ut o gått med hunden varje kväll, i en halv timme. Det kanske int är så mycket, mn förra veckan gick ja väl allt som allt en halv timme. So there's some improvment.
Var till tandläkaren igår, jag gillar definitivt inte att gå till tandläkaren, men dt måst ju göras. Fick bedövning så det gick helt bra. Nu har ja väl bara 4 hål kvar som ska lappas. Så går dt nä man int ha varit ti tanläkaren på 5 år.
Idag har ja en I-miss-Brussels-so-much-it-hurts dag. Darför bilderna. Jag saknar mina kompisar där och alla ställen vi bruka gå till på kvällarna efter jobbet. Mappa Mundo, mitt favorit café/bar. Och på fredag och lördagkvälla- Studio 44, och kankse Conways före. Om jag int sku jobba varje dag förutom helgarna och om jag sku ha pengar sku ja fara dit och hälsa på hela tiden. Men jag får vänta, ska dit först i maj..
När jag lyssnade på radionyheterna nyss så hörde ja att de interjuva en man som lät bekant. Efter interjuven sa de namnet på honom och då var jag nästan säker på att jag visste vem det var. Så jag skickade meddelande till mannen i fråga och frågade om han hade varit med i radionyheterna och fick svar att dt ng troligtvis var han eftersom de hade interjuvat honom igår. Sen gick dt en stund och så fick jag ett nytt meddelande av honom där han fråga hur dt e med mig nu för tiden. Blev så glad :)
Jag och han hade en liten fling last summer, men dt blev nu inget av dt eftersom han hade flickvän (jag vet, men ja kunde int bara resist. Och han gjorde ju mer fel än mig, eller hur?) och ja skulle snart åka tibax till Bryssel. Men nu ha ja hört av min syster att det skulle ha tagit slut mellan dem, och jag e ju tibax i Finland. Men jag e ng int o förväntar mig något, blev bara glad att han ens skicka och fråga oberoende av vad orsaken kan vara.
Förresten så e dt bara min tredje dag in i atkinsdieten, men dt känns redan som mycket längre. Är det en bra eller dålig sak? Hmm, tål att fundera på. Nu vill jag hem från jobbet och ut o motionera.
Jag blir så frusteread på mig själv ibland. Jag hade ett sorts förhållande med en britt i Bryssel, vi var int pojk- och flickvänner, men vi träffades ibland och hade roligt tisammans. Samma dag som jag for hem skicka han ett meddelande åt mig med sin e-mail adress och först idag har jag skrivit åt honom. Tyckte att mitt mail var så bra, lite ironiskt precis som han, och jag had vänta mig att han sku svara tibax på samma sätt. En dryg timme senare fick jag svar och det var inte alls som ja hade förvänta mig, inga frågor, ingenting. Bara korta svar på va ja had fråga. Och jag blev besviken, tänker genast att han bara svara för att han kände att han måste. Varför gör jag så? Jag borde ju vara glad att han svara. Så det ska jag vara nu :)